Saxat från Bokus

Jag hade rätt höga förväntningar på den här boken. Jag förväntade mig mycket igenkänningshumor, skratt och kanske några råd på vägen. Tyvärr blev jag besviken. Den var inte alls så varm och käreksfull som jag trodde, snarare fick jag känslan av två människor som tröttnat på varandra. Respektlöshet åt båda håll med barnen i kläm. Det hade varit helt ok om allt var påhitt, då skulle jag snarare vilja att författaren drog historien ännu längre, men tyvärr sägs mycket vara baserat på Bergenstens egna upplevelser. Det var inte alls vad jag ville läsa!

Men om man bortser från den deprimerande verkligheten så lyfter Bergensten en rad intressanta frågor.

• Varför kan karlar sällan hitta något som inte finns rakt framför näsan på dem?
• Varför sitter vi (kvinnor som män) fast i gamla könsmönster - mot vår vilja?
• Hur kommer det sig att man anser att män är lämpade att ta hand om storföretag samtidigt som de ses som inkompetenta att planera ett barnkalas eller packa dagisväskan?