Arbetet med trädgården går framåt. Snart kan jag plantera ut en maaaassa grönsaker och godis! Ja, vi har kommit en hel del längre idag (det här är gårdagens bilder), men jag kan ju inte avslöja allt på en gång!

 

 

 

Fortsättning följer...

 

Det blev inte så mycket grävt idag. Däremot blev det en tur med ett ånglokståg!

Det behövs kanske en förklaring till varför jag varit lite frånvarande de sista dagarna. Förklaringen stavas trädgård...

Idag läste jag klart Varma kroppar. Har du inte läst den så gör det!

Idag är det världsbokdagen, och min vana trogen upptäcker jag alla roliga och intressanta dagar lite sent. Jag vill läsa massvis! Jag vill prata böcker! Jag vill skriva! Jag vill gå på bokmässor och bokbytarevent!

Men jag är inte så alert alla gånger, och missade både att kolla upp vad som händer och dra ihop något själv. Så istället för att vara litterär ligger jag i soffan och goffar kinarester och tittar på CSI. Nåja, det kunde varit värre. Det kunde varit Big Brother.

Idag blev det söndagsmys i form av kladdkaka med marshmallows. Sockerchock!

 

Kladdkaka med marshmallows

200 g Smör
4 ägg
4 dl strösocker
2 dl vetemjöl
1 ½ dl kakao
2 tsk vaniljsocker

minimarshmallows
kokosflingor

Smält smöret och låt det svalna.
Smöra en springform och "bröa" den med kokosflingorna.
Vispa ägg och socker pösigt, rör sedan i smöret.
Blanda mjöl, kakao och vaniljsocker och rör ner det i äggblandningen.
Häll smeten i formen, grädda ca 25 minuter i 175 grader.
Häll på marshmallows och grädda ytterligare fem minuter.

Vispa grädde med lite cointreau, servera och njut!



Receptet hittade jag hos Arla.

I veckans bokbloggsjerka undrar Annika "hur många sidor/kapitel ger du en bok innan du lägger undan den om den inte tilltalar dig över huvud taget?"

Det korta svaret är att jag inte ger upp även om jag verkligen avskyr boken. Det långa svaret är att jag redan efter ett kapitel kan låta boken ligga i dvala i flera månader innan jag fortsätter läsa - för fortsätter läsa gör jag. Och då måste jag bara undra hur jag är funtad egentligen då jag plågar mig själv med böcker jag inte gillar. Jag blir inte lyckligare, min omgivning bryr sig inte nämnvärt och författaren har givetvis inte en suck om jag läser ut boken eller inte. Ändå fortsätter jag. Jag vägrar låta mig bli besegrad av en bok!

I uppföljaren till Metro 2033 får vi följa andra personer i en annan del av metron. Endast den mystiske Hunter är kvar som en av huvudpersonerna.

Jag gillar att Metro 2034 är sin egen bok, och inte bara en kopia på föregångaren. Den är mörkare och lite mindre "pojkäventyr", och jag kunde knappt lägga ifrån mig boken när jag väl börjat.

Ändå är jag lite besviken, eftersom jag så här i efterhand inte riktigt kommer ihåg vad som hände. Där Gluchovskij hade en klar idé om vad han ville med Metro 2033, känns Metro 2034 som en mer spretig historia. Kanske för att jag nu känner till Metron, och därför kräver mer av själva historien?

Det ska tydligen komma en tredje del i serien, och jag ser (med viss bävan) fram emot den. Jag hoppas att Gluchovskij inte försöker sig på ytterligare en nivå filosofi/politik innan han har en riktigt hållbar historia. Samhällskritik är bäst när den inte trycks upp i ansiktet på en.

När man säger Art Garfunkel tänker nog de flesta på Bridge over troubled waters, Simon & Garfunkel och Mrs Robinson. Men tänker du också på en välfylld bokhylla? Garfunkel läser nämligen mängder med böcker - kolla in hans bokylla här!

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Jag gör något just nu, till exempel. Jag vaccinerar 95 barn mot stelkramp, tillsammans med UNICEF och Apotek Hjärtat. Om du har en blogg kan du också rädda liv - kolla här.

 

 

Idag var jag med om en läskig händelse. Jag har varit förkyld rätt länge, och blir fruktansvärt andfådd bara jag promenerar en kortare sträcka. Efter lunchpromenaden till affären började jag dessutom må illa. Pulsen slog som en skenande galopphäst och svetten började rinna. Jag skojar inte, ansiktet såg ut som om jag varit ute i regnet och tröjan blev genomvåt. Min vänsterhand blev helt kritvit.
Som tur var höll det inte i sig så länge, men jag beslutade mig för att smita hemåt tidigt  i alla fall. Något att vara orolig för eller bara vanlig stress?


(Nej mamma, jag mår bra. Punkt.)

Elner Shimfissie är en pigg dam i sina bästa år (exakt hur många dessa är vet ingen riktigt, då Elners syster Ida gömde familjebibeln med allas födelsedagar då hon gärna ville kunna fortsätta ljuga om sin ålder utan att bli påkommen). På sin jakt efter fikon i det höga trädet i sin trädgård blir hon stucken av getingar och trillar av pinn. Bokstavligen.
Elners vänner, familj och inte minst Elner själv blir chockade av den gamla damens plötsliga bortgång. Och inte blir de mindre chockade när hon lika plötsligt återvänder från himlen. Tillsammans med en kaka och besked om meningen med livet.

Det här är en underbar bok som känns lite som en av sina karaktärer - varm, mysig, charmig och förutsägbar - men det gör inget för den bjuder på kakor. Nästan bokstavligen, eftersom boken (precis som Stekta gröna tomater på Whistle stop café) avslutas med damernas olika recept på allt från böngratänger till kakor.

Jag gillar verkligen Välkommen till himlen. Det är en osentimental och humoristisk betraktelse av livet och vad som gör det värt att leva, kryddat med diverse olika personligheter (vissa människor i boken är precis sådär politiskt inkorrekta på det där sättet som bara gamla tanter kommer undan med).

Vill du läsa en liten bok om vänskap och meningen med livet? Då är Välkommen till himlen något för dig. Förväntar du dig en fartfylld bok med möjligheter till djupanalyser av händelser och karaktärer? Tja, det fungerar säkert om du verkligen vill, annars rekommenderar jag den mest till dig som bara vill må bra en stund. Och bjuda någon på kaka.

Annikas litteratur- och kulturblogg har en tävling (du hittar den här och här) där man kan vinna böcker. Tror ni att jag är med? Så klart! Hallå, böcker?

Helgens bokbloggsjerka har temat nordamerikansk författare, och då måste jag förstås nämna Fannie Flagg. Jag läser just nu Välkommen till himlen, och det är precis den där feel good-boken som jag väntade mig.

Fannie Flagg föddes som Patricia Neal i Birmingham, Alabama. Hon har, utöver sin författarkarriär, även ett förflutet som skådespelare - bland annat har hon haft roller i filmen Grease och TV-serien the Love Boat.

Flagg är kanske annars mest känd för Stekta gröna tomater på Whistle stop café, som 1991 blev film med bland annat Kathy Bates (Lida, Dolores Claiborne) och Mary-Louise Parker (Weeds, Spiderwick) i huvudrollerna.

Trots sin dyslexi har hon skrivit ett flertal böcker. Boken Daisy Fay och mirakelmannen blev en favorit i bokhyllan på högstadietiden, och jag kan inte riktigt fatta att jag fullkomligt glömt bort Fannie Flagg fram till nu!

Nu har jag räknat tomaterna. Totalt 85 små sötnosar står i uterummet. Jag hoppas att de inte fryser för mycket om fötterna... Två olika sorter är det i år, dels små röda (frön från förra årets plantor) och dels små gula (köpta).

 

 

Jag: Jag funderar på att göra lite frukost.
Pojken: Klockan är bara halv ett. Det är inte dags för frukost ännu.

Jag tog lite halvkassa bilder på "kvistarna" (daggmaskarna) som huserade utanför grannen. Det är lite svårt att se på bilderna, men det är sjukt många maskar!

Den ena grannen fäller träd, den andre planterar ny häck och bygger altan. Prestationsångest? Jotack...

När man är förkyld så finns det inget bättre än att krypa ner i sängen med en bra bok, så Boktjuvens tävling kom som på beställning! Håll tummarna nu...

Jag surfade in på vår bröllopsfotografs sida, och möttes av en bild på oss! Vad kul!
(Passa på och kolla in Karin Frooms sida, hon tar helt fantastiska bilder)

Mystisk rymdhälsning? Gammal kärlek? Göra dramatiska rubriker?

Nu har jag krypit i söndagskostymen (jaja, tant, jag vet) och tänkte sätta mig i tv-soffan tillsammans med en stor kopp te. Jag har precis läst ut Metro 2034 och funderar på vad jag ska sätta tänderna i härnäst. Funderar på lite nostalgi á la Fannie Flagg. Ni kommer väl ihåg Stekta gröna tomater? Åh, nu blev jag sugen på att se den!

Jag köpte en riktigt smidig temugg häromdagen. Mycket passande, eftersom det snöar idag.

 

 

Hur tänkte de när de namngav den här skon? Nåja, det heter säkert inte samma sak på danska...

Vattentät?

 

Nu har jag kommit en fjärdedel in i Metro 2034, uppföljaren till Metro 2033. Och än så länge gillar jag den. Det är inte den typiska ett-år-senare-historien, och dessutom (peppar peppar) finns det en kvinna bland karaktärerna. Lovande!

Åh! Nom! Hallå Loka, ni får gärna skicka en hel kartong av dessa till mig! Inte det? Nähä...

Gott!

Sista rycket på bokrean