Ännu en låt med rävpojkarna! Lite inspirerad av The Ting Tings kanske...

 

 

 

 

Då var det dags för Flukten fra virkelighetens "En smakebit på søndag" igen. Den här gången blir det en smakprov ur Little Bee av Cris Cleave, trots att jag redan läst ut den. Lite fusk kanske?

 

Här pratar Little Bee med en man som arbetar med att erskortera flyktingar tillbaka till deras hemländer. Jag tycker att det här stycket verkligen visar hur västvärldens stabila trygghet ställs mot instabila och krigshärjade länder. Global ekonomi i sitt esse...

 

Ja, jag är lite hopplöst efter men det här måste väl ändå vara det bästa tacktalet någonsin? Merritt Wever (Nurse Jackie) på årets Emmy-gala...

 

 

 

 

...Tätt följd av Joe Pesci på Oscarsgalan förstås.

 

 

 

 

Saxat från Bokus

 

Jag är lite kluven till boken Little Bee. Å ena sidan är det en bitande samhällskritik, å andra sidan är det en smått orealistisk historia.

 

Little Bee har suttit inspärrad på en flyktinganläggning i två år, men har ändå inte bara lyckats lära sig snudd på perfekt engelska, hon har också en otroligt god kunskap om hur det fungerar i västvärlden och då Stobritannien i synnerhet. Kan man få en sådan insikt bara genom att läsa tidningar?

Relationerna känns platta och konstiga där de borde vara gripande och dynamiska. Sarah och Lawrence är verkligen ett dysfunktionellt par som stundvis knappt verkar tycka om varandra. De besväras båda av att Andrew dog, men sorgen verkar mest vara en besvärlig känsla som är ivägen för viktigare saker. Jag irriterar mig väldigt på Lawrences märkliga inställning i den frågan. Hur kan man inte få sörja någon som varit en stor del av ens liv i många år?

 

Det som jag däremot gillar med boken är sättet den lyfter fram det absurda i kontrasterna mellan västvärldens trygghet och krigets (och girighetens) vansinne i Afrika. Naturresurser exploateras hänsynslöst av stora företag och det är lokalbefolkningen som får betala priset. Västvärlden tar för sig men vill inte veta av konsekvenserna, man vill dra inte bara fysiska men även mentala gränser till vad som händer "där borta". För här hemma är det tryggt, säkert och stabilt. Little Bees och andra flyktingars historier stör vår illusion om trygghet och får våra problem att se obetydliga ut - och den känskan vill man gärna skjuta ifrån sig.

 

 

 

Saxat från Bokus

 

 

Trots att många av karaktärerna är väldigt stereotypa (den buttre men innerst inne rätt sympatiske gamle polisen med det robusta namnet och den otroligt begåvade och vackra nybakade polisen från en anrik familj) gillade jag Vredens tid. Den sticker inte direkt ut i deckargenren men är väl balanserad med ett skönt tempo, ungefär som en god fredagsfilm. Nu lyssnade jag i och för sig på ljudboken och jag får erkänna att jag inte rätt av kan jämföra ljudböcker och "vanliga" böcker... Språket flyter fint och uppläsaren Reine Brynolfsson är skön att lyssna på. Genom hela boken finns ett stänk av humor och självdistans som ofta kommer fram genom karaktärernas tankar och repliker.

 

Det är en hel del karaktärer att hålla reda på, men inte fler än att det funkar bra att hålla reda på de viktigaste även med ljudboken (jag har teflonhjärna med just ljudböcker). Intrigen är lagom komplicerad och lagom trovärdig. Visst kan man ifrågasätta om man verkligen är så pigg och klar i skallen efter en operation i hjärnan och drogen som används kanske låter lite för bra för att vara sann - men ändå inte helt otrolig.

I övrigt är det en mycket bra debutroman. Hans skildring av polis- och åklagarvärlden är mycket trovärdig, det låter som att han vet vad han skriver om och den påhittade RSU (Rikspolisstyrelsens särskilda utredningsenhet) smälter in bra i helheten.

 

Vredens tid är första delen i en serie om Walter Gröhn och Jonna de Brugge. Den andra delen, Nirvanaprojektet, finns redan nedladdad på min iPhone och kommer att få följa med på ett antal promenader framöver!

 

 

Superenkelt och väldigt gott!

 

 

 

4 frysta kycklingfiléer

2 dl vatten

1 tärning grönsaksbuljong

0,5 msk soja

1 tsk sambal oelek

0,5 purjolök

4 msk mango chutney

2 dl crème fraiche

1-2 dl fryst mango (eller en tärnad färsk)

Börja med att tina och skära kycklingen i tärningar och sedan bryna den runt om.

Tillsätt vatten, buljongtärning, soja och sambal oelek. Låt puttra ca 15 minuter.

Strimla purjolöken och tillsätt den i grytan tillsammans med mango chutney. Låt småkoka ytterligare fem minuter. Smaka av med salt och peppar.

Tina mangon och lägg i den precis innan servering, alternativt lägg i den frysta mangon och servera då den blivit varm.

 

Servera med ris och en god sallad.

 

 

 

Saxat från Bokus

 

 

Mellan rött och svart är den tredje delen i Guillous romansvit "Det stora århundradet" och handlar om perioden mellan första och andra världskriget. Handlingen utspelar sig främst i Berlin, där Oscar och Sverre bosatt sig, och Saltsjöbaden, där äldste brodern Lauritz leder familjeföretaget.

 

Även om jag känner att Guillou skapat karaktärerna för att kunna beskriva historien ur så många perspektiv som möjligt snarare än att skapa dynamiska och djupgående personporträtt köper jag ändå det. Det är mycket som ska hinnas med i en enda bok vilket gör att det blir lite väl förenklat och uppstolpat ibland vilket är synd. Familjen har både politiskt, ekonomiskt och konstnärligt intresserade familjemedlemmar och jag hade gärna sett ännu mer av deras diskussioner, särskilt när det gäller just mellanperioden som i alla fall jag har sämre koll på än själva krigstiden. Så klart är det en fiktiv bok, men genom fiktiva diskussioner och analyser kan man få upp ögonen för sådant som är värt att läsa in sig ännu mer på. Dessutom är det intressant ur ett rent psykologiskt perspektiv, hur fick man unga män att gå från äventyrslystna småpojkar till kallblodiga bödlar?

 

Jag kan inte låta bli att dra vissa paralleller till dagens politiska klimat. Det blåser kalla vindar, om än inte dödliga sådana.

Så söt! 

 

 

 

På juldagen är det premiär för "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann". Trailern hittar ni här.

 

 

Hahaha!

 

 

 

 

Alltså... Hur kan man dricka 1,5 dl whisky av misstag? Trodde han det var äppeljuice?

 

 

Idag har det inte blivit mycket läst (jag har upptäckt att när Lillprinsen sover på min mage är en alldeles ypperlig lässtund). Lillprinsen och jag har varit ute och promenerat två gånger, jag har gjort degen till en omgång småkakor och däremellan har det kinkats. Nåja, imorgon är en ny dag!

Den tredje delen i Gardells serie Torka aldrig tårar utan handskar är precis lika bra som de två tidigare delarna. Jag blir rörd, berörd och omskakad. Att de homosexuella fick stå ut med så mycket fördomar och förnedring för bara några år sedan känns... Märkligt. Att de fortfarande behandlas som en andra klassens medborgare på många ställen idag känns än mer obegripligt.

Den avslutande delen heter Döden, och det är dit historien har varit på väg ända sedan de första sidorna i den första boken. Men vi får även följa med vännerna på den väg som ledde dem fram till Stockholm och varandra. Boken handlar om de som dog och de som blev kvar. Mer rörande än så blir det nog inte.
Även om jag sett serien när den gick på TV fastnar jag hejdlöst i alla tre böckerna. Gardell berättar en tragisk historia på ett så varmt och medkännande sätt att jag ler och snyftar om vartannat - för trots sjukdom och förnedring är karaktärerna i en klass för sig. Paul är definitivt favoriten, en ärkefjolla med självdistans och ett hjärta större än Stockholm. Han regisserar sitt liv ända in i döden - och efter den.


Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken
Torka aldrig tårar utan handskar 2. Sjukdomen

Idag tänkte jag hänga på Flukten fra virkelighetens "En smakebit på søndag" för första gången. Jag har gjort det lätt för mig den här gången och helt enkelt plockat ett stycke ungefär där jag är just nu, till nästa vecka får jag förbereda mig bättre och markera de mest intressanta bitarna.

 

Utdraget kommer från Jan Guillous Mellan rött och svart, den tredje delen i hans romansvit "Det stora århundradet".

Året är 1923. Oscar Lauritzen ska ha ett samtal med brorsonen Harald efter att tre böcker av Ernst Jünger påträffats i dennes rum.

 

 

 

Saxat från Bokus

Nu var det ett tag sedan jag läste Torka aldrig tårar utan handskar, del 2. Sjukdomen men jag vill ändå lyfta den här fantastiska bokserien.

 

Något som berörde mig särskilt med just 2. Sjukdomen var berättelserna ur huvudpersonernas förflutna och då främst Reines barndom. Hans tågresa mot sin nya familj, sitt nya liv, är helt i linje med bokserien och ett exempel på att det inte behöver vara en chockerande upplevelse som förändrar livet. Även en till det yttre mindre dramatisk sådan kan lämna djupa sår som aldrig riktigt läker.

 

Jag gillar att Gardell blandar personliga livsöden med historiska fakta genom hela serien. Det är en verbal käftsmäll att få siffror och rubriker kastade i ansiktet. Var vi så aningslösa? Var vi så elaka? Är vi det fortfarande?

 

 

 

Kommentarer är överflödiga...

 

 

 

Jag undrade just vad i hela friden Aftonbladet ställt för frågor - och vad bonde-Klas egentligen haft för sig på smekmånaden - tills jag såg att det handlade om ridning. På hästryggen.

 

Nu har kaffebryggaren hunnit slå av två gånger innan jag hunnit ta mig en kopp, men vad gör det när jag ändå hunnit läsa ut en bok med Lillprinsen snusande på bröstet! Nu kissa och värma kaffe innan han vill bli upplockad igen.

Som småbarnsförälder får man köpa blöjor i mängder av en eller annan typ. De större tillverkarna av engångsblöjor har poängklubbar där man samlar poäng när man köper blöjor och dessa kan sedan bytas in mot diverse prylar. Helst hade jag förstås velat ha rabatt på blöjor men oftast erbjuds "exklusiva" leksaker istället. Till exempel erbjuder Libero generöst nog en kombinerad sil och hink, med en fantastisk design som gör den både hopfällbar och maskindiskbar. Endast för guldmedlemmar förstås! Kostnad? Ynka 1500 poäng. Det motsvarar 30 små paket (ca 1400 kr) eller 15 större paket...

 

En liten varning till er som faktiskt har Telia-abonnemang (ni andra borde förstå att mailet är fejk). Nu cirkulerar det scam-mail som säger att din telia-faktura har blivit betald två gånger och ber dig logga in för att få pengarna tillbaka. Det är så klart en bluff! Dels tror jag inte att telia skulle skicka hela mailet som en klickbar bild (!), dels är det en väldigt skum adress länken går till (det som är inringat längst ner på bilden). Mitt mailprogram visar länkadressen när jag håller muspekaren över länken, mycket smidigt!

 

 

Jag har världens bästa man! Idag överraskade han mig genom att boka både hotell och tågbiljett till bokmässan i Göteborg. Är jag lycklig? Svar ja! Den mannen vet vad frugan vill ha!

 

Är det bara jag som blir otroligt trött på den här typen av reklam?

Ser ni skillnaden mellan dam- och herrparfymen? Naket och kåtblick vs påklätt och integritet. Mjuka hjärtat (känsla) vs starka händer (förnuft).

 

Bra Diesel, ni har inte heller lossnat från könsrollsbetongen.

 

Saxat från Bokus

 

Det är sällan jag tar mig igenom en ljudbok, men Sucka mitt hjärta men brist dock ej kändes alldeles för kort. Levengoods lugna, sjungande röst hänför minst lika mycket som de humoristiska och tänkvärda texterna. Jag läste någonstans att hans texter är "som små utsökta praliner" och det håller jag med om. De är alla lättsmälta men med en överraskande god kärna.

 

Jag kan verkligen rekommendera boken till, tja, alla. Här finns medmänsklighet, filosofiska tankar kring liv och död samt en god portion humor. En riktig feel good-bok!

 

 

Idag har vi fått finbesök! Mamma tog med snälla G hit för en lunch med norrländskt tema, nämligen surströmming! Så klart med tunnbröd, rödlök och mandelpotatis till. Mandelpotatis är bland det godaste som finns, har ni inte testat så måste ni göra det (för bästa resultat koka upp potatisen och låt sedan småputtra på låg värme eller stäng av plattan helt. Får den koka på högre värme kommer den nästan garanterat att spricka och bli vattnig - inte gott!).

Pojken höll sig på jobbet men Lillprinsen fick snällt hålla sig på hemmaplan. Givetvis rörde han inte en min när han kände doften - det är äkta norrlänningsblod i grabben! Eller så har han inget doftsinne...

 

Hahaha! E-böcker är väldigt underhållande! Eller vad sägs om buggen som gjorde att vissa versioner av George R.R. Martins A Feast For Crows innehåller namn och titel på olika ställen i texten. Resultatet? Andningssvårigheter på grund av skrattattack...