Metro 2033 - Dmitrij Gluchovskij
Som titeln antyder utspelar sig Metro 2033 i Moskvas tunnelbanesystem. Världen som vi känner den har gått under i ett kärnvapenkrig och resterna av Moskvas befolkning har flytt ner under jorden för att komma undan både den dödliga strålningen och de mutanter som utvecklats på ytan. Men tillvaron under jorden är tuff. Människorna för en ständig kamp för sin överlevnad samtidigt som okända faror lurar i tunnlarna.
Huvudpersonen Artiom är född på ytan, men kommer inte längre ihåg något av livet där. Han bor på en oberoende station i utkanten på Metrosystemet, och som alla pojkar i hans ålder väntar han på att något ska hända. Detta något visar sig vara Hunter, en erfaren soldat med uppdrag att undersöka de varelser som hemsöker Metrons utkanter. Då Hunter försvinner får Artiom uppdraget att omgående bege sig till Metrons centrum och skaffa hjälp - en resa som för Artiom till mänsklighetens utkanter.
Det här är en bok helt i min smak! Världen har gått åt helvete och det där med lyckliga slut är långt ifrån självklart. Boken bygger både på fakta och myter vilket bildar en mörk, skitig, obehaglig och fullkomligt skruvad värld.
Boken har en lite annan vinkling än "västerländska" framtidsdystropier. Den har inte lika stort fokus på Artioms personliga resa utan fokuserar mer på samhällsstrukturer i stort (jämför till exempel med the Walking Dead). Trots att världen har gått under fortsätter mänskligheten som den alltid har gjort - kommunister och kapitalister slåss om makten, religiösa fanatiker gör allt för att antingen värva resten av världen eller uppnå sina egna personliga syften och freaks av alla typer är livsfarliga. Och icke att förglömma - vapen och våld löser alla problem.
Men några invändningar har jag ändå.
Boken har i alla fall blivit spel, något som jag tror passar den klockrent. Bjuder på ett klipp från det som avslutning.
Huvudpersonen Artiom är född på ytan, men kommer inte längre ihåg något av livet där. Han bor på en oberoende station i utkanten på Metrosystemet, och som alla pojkar i hans ålder väntar han på att något ska hända. Detta något visar sig vara Hunter, en erfaren soldat med uppdrag att undersöka de varelser som hemsöker Metrons utkanter. Då Hunter försvinner får Artiom uppdraget att omgående bege sig till Metrons centrum och skaffa hjälp - en resa som för Artiom till mänsklighetens utkanter.
Det här är en bok helt i min smak! Världen har gått åt helvete och det där med lyckliga slut är långt ifrån självklart. Boken bygger både på fakta och myter vilket bildar en mörk, skitig, obehaglig och fullkomligt skruvad värld.
Boken har en lite annan vinkling än "västerländska" framtidsdystropier. Den har inte lika stort fokus på Artioms personliga resa utan fokuserar mer på samhällsstrukturer i stort (jämför till exempel med the Walking Dead). Trots att världen har gått under fortsätter mänskligheten som den alltid har gjort - kommunister och kapitalister slåss om makten, religiösa fanatiker gör allt för att antingen värva resten av världen eller uppnå sina egna personliga syften och freaks av alla typer är livsfarliga. Och icke att förglömma - vapen och våld löser alla problem.
Men några invändningar har jag ändå.
- Hur i hela världen kan mutanter som klarar strålningen från ett omfattande kärnvapenkrig ha utvecklats på 20 år? Bra jobbat Moder Natur?
- Och var är alla kvinnorna? Även om bara några tusen människor överlevde borde Gluchovskij ha kunnat vaska fram åtminstone en kvinnlig karaktär i boken.
Boken har i alla fall blivit spel, något som jag tror passar den klockrent. Bjuder på ett klipp från det som avslutning.
Kommentarer
Trackback
