Femtio gäspningar

Fifty shades, sicken skitbok. Nåväl, nu blir den i alla fall film. Och med den boken som grund borde den bara kunna bli bättre. Å andra sidan har Hollywood slaktat bra böcker förr (vad sägs om Da Vinci-koden där en hyfsad bok blev en riktig skräpfilm eller World War Z där filmen bara hade namnet gemensamt med sin förlaga) så tja...
 
Ja, här har ni en trailer i alla fall (eller teaser är kanske en bättre benämning i det här fallet):
 

Tre på tre 2014

Så var det dags för Tre på tre igen! Förra gången läste jag Tre treor, dvs tredje boken i en serie, och vann ett presentkort på böcker dessutom (tack tack!).
 
Den här gången kommer det att bli klassiker i ljudboksformat. Det var länge sedan jag läste klassiker nu och jag saknar det. Först tänkte jag läsa om några gamla godingar (Candide bland annat) men det finns ju så många bra böcker som jag ännu inte läst (eller läst klart, i vissa fall). Så här kommer min lista!
 
3 x klassiker:
Fursten - Niccolo Machiavelli
A Tale of Two Cities - Charles Dickens
Little Women - Louisa May Alcott
 
 
 

Mitt i prick

Dagens bästa beskrivning är av den bok om andra världskriget som Lillprinsen fick tag i:

"Nej, den är inte så rolig. Den handlar om en gubbe som fick fnatt."


Rekommenderas varmt

Åh. Läs. Bara gör't. 




Litterär gestaltning

Lillprinsens teater presenterar "Berättelsen om Pi".
 
Det slutade inte lyckligt för Pi.
 
 

Sen kväll med bladvändare

Och jag som tänkte lägga mig tidigt! Men så var jag bara tvungen att lyssna färdigt på Stoner av John Williams. Den är så bra! En riktig klassiker, lågmäld och tänkvärd. 

Erövrarserien - Conn Iggulden

Temujin är bara 11 år gammal när han skickas till sin moders stam för att hitta en hustru men under hans vistelse där dödas hans far, khan över Vargarna. Klanen fryser ut familjen och de lämnas utan mat eller tak över huvudet för att svälta ihjäl på den hårda Mongoliska stäppen. Temujin får en hård start i vuxenvärlden och tvingas lära sig att övervinna naturens faror och människans ondska.
Temujin bygger upp en ny klan av människor som inte tillhör någon stam och han drömmer om att förena de krigande folken, men för att göra det måste fienden slås ner. När han går i krig mot tartarerna för att hämnas sin faders död tar han kommandot över Vargarna och de andra stammarna. Steg för steg närmar han sig drömmen om en khan över alla folken på den enorma oceanen av gräs - en khan under namnet Djingis.
"Stäppens krigare" är den första delen av fem i Conn Igguldens nya stora serie om de mongoliska furstarna Djingis och Kublai khan. En familj som på 1200-talet tvärs över Asien skapade det största imperiet världen någonsin skådat - från Stilla havet i öster till Donau i väster.
 
Saxat från Bokus
 
 
Eftersom det var ett tag sedan jag läste (i alla fall de första) böckerna i serien tänkte jag inte kommentera dem en och en. Det hade knappast blivit rättvist då jag inte kommer ihåg vad som hör till respektive bok.
 
Serien Erövraren består av fem böcker och berättar om mongolernas rike från tiden innan Temujin blivit Djingis kahn fram tills Djingis sonson Kublai kahn tar över styret. Jag måste erkänna att jag inte riktigt haft koll på mongolernas rike. Det var stort, de krigade mycket och både Kublai och Djingis var bekanta namn. Men att de var in i Europa och härjade hade jag helt missat!
 
Serien är välskriven även om jag tröttnade på krigsbeskrivningarna och stundtals bara lyssnade med ett halvt öra på bok tre och fyra. Sista boken gav dock serien ett värdigt slut och jag kan varmt rekommendera den!
 
Självklart har författaren inte helt hållit sig till historien - det är trots allt en skönlitterär bok - men jag uppskattar att han i slutet av sista boken nämner de större förändringar han gjort samt sammanfattar mongolernas framfart. Att gå från utkastad ur stammen till att grunda ett av historiens största riken är en fantastisk bedrift och jag kommer absolut att läsa mer om perioden framöver.
 
 
Så lämnar jag er med lite kultur så här på kvällskvisten!
 
 

Tips - Stora Bokbytardagen

Den 16 maj är det Stora Bokbytardagen! Ta med dig en bok ut på fredag, förhoppningsvis kommer du hem både med en ny bok och massvis med läsinspiration! Läs mer och hitta en bokbytarplats här.
 
 

Veckans bokbloggsjerka - Ljudböcker

I veckans bokbloggsjerka (läs mer här) ställer Annika frågan:
 
Hur ställer du dig till ljudböcker
och
vilken är den bästa ljudboken som du har ”läst”?
 
Jag lyssnar på ljudböcker nästan varje dag när jag går en runda med barnvagnen. Utan ljudboken skulle både läsningen stå still och jag vara dödligt uttråkad under promenaden. Trots detta har det tagit lååång tid innan jag accepterade ljudböcker överhuvudtaget. En anledning till att det trots allt fungerar är funktionen 1,5 eller 2 gånger hastigheten - det går verkligen inte att lyssna i normal hastighet! Människan låter ju fullkomligt efterbliven och jag tappar i bästa fall intresset och börjar tänka på annat, i värsta fall blir jag rätt och slätt förbannad.
 
 
Den bästa boken jag lyssnat på är Kaffe med rån av Catharina Ingelman-Sundberg‎, uppläst av Helge Skog. Varför? Det var den första talboken jag lyckades ta mig igenom. Och så gillar jag Helge Skog, han är en riktig mysfarbror.
 
Som bonus kan jag även bjuda på den sämsta talboken: Grand final i skojarbranschen av Kerstin Ekman, uppläst av Katarina Ewerlöf. Är det boken? Är det uppläsaren? Kanske kombinationen? I vilket fall så var det den mest pretantiösa skräpbok jag läst. Herregud, det var till och med konstpauser i en beskrivning av en klänning! Nä, efter att ha försökt i flera månader så gav jag upp, den vill jag aldrig mer lyssna på.
 
 
 
 
 
 

20 snabba

Bokfrågor är alltid kul, den här hittade jag hos Pocketlover.
 
 
20 snabba
Snabbläsare eller långsamläsare?
Tegelstenar eller tunnisar?
Bibliotek eller bokhandel? (Det blir snyggast i bokhyllan då)
Ljudbok eller e-bok?
Inbunden eller pocket?
Vampyrer eller spöken?
En i taget eller slalomläsning?
Nytt eller gammalt?
Bokmärke eller hundöra?
Snacks eller godis?
Biografier eller memoarer?
Skräck eller chicklit?
Soffan eller sängen?
Inne eller ute?
Boken eller filmen?
Twitter eller Facebook?
Goodreads eller Boktipset?
Kokbok eller Bakbok?
Te eller kaffe?
Nobelpriset eller Augustpriset?
 
 

Boksammanfattning mars

Summering av mars läsning!
Den här gången blev det väldigt svårt att avgöra månadens bästa/sämsta, mycket på grund av att fem böcker ingår i en serie samt att det var ett bra tag sedan jag läste dem. "Sämsta" får i det här fallet helt enkelt betyda "jag hade större förväntningar på den här boken".
Vad gäller Erövraren och Berättelsen om blodet så kommer jag att skriva boksammanfattningar om alla böckerna i respektive serie i samma inlägg . Jag kommer helt enkelt inte ihåg vad som hörde till vilken bok och då det gäller en serie känns det inte riktigt relevant att skilja på det heller.
 
 
 
Stäppens krigare (Erövraren, #1) - Conn Iggulden
Bågens mästare (Erövraren, #2) - Conn Iggulden
Ondvinter (Berättelsen om Blodet, #1) - Anders Björkelid
Eldbärare (Berättelsen om Blodet, #2) - Anders Björkelid
Förbundsbryterskan (Berättelsen om Blodet, #3) - Anders Björkelid
Den stora bankhärvan: finansparet Hagströmers och Qvibergs uppgång och fall - Carolina Neurath
 
Antal lästa...
Böcker totalt: 6
Ljudböcker: 6
E-böcker: 0
Låneböcker: 0
Nyköp (köpt senaste två månaderna): 0
Recex: 0
Hyllvärmare (stått i hyllan längre än två år): 0
 
Lite mer info...
Manlig/kvinnlig författare: 5/1
Författarnationalitet: Svensk (2), brittisk (1)
Månadens bästa: Stäppens krigare - Conn Iggulden
Månadens sämsta: Förbundsbryterskan - Anders Björkelid
 

Boksammanfattning februari

Nu när vi snart går in i maj kan det vara på sin plats att sammanfatta tidigare månaders läsning (tidigare månadssammanställningar hittar du här och här finns listan med lästa böcker hittills i år).
 
Februaris läsning kan sammanfattas med ett enda ord: Bedrövlig. Och det säger jag inte för att boken var dålig (tvärtom, den är lysande) utan för att det endast blev en ynka bok läst. Men jag har kompenserat med hela sex böcker i mars så det är ok - man måste ha dalar för att uppskatta topparna, som man säger.
 
 
Egenmäktigt förfarande: En roman om kärlek - Lena Andersson
 
Tja... Mycket mer finns väl inte att säga om februaris läsning. Vad jag tyckte om boken kan du läsa i boksammanfattningen som du hittar här.
 
 

Sent och försenat

Eh, ja, det går ju sådär med ambitionen att skriva boksammanfattning så fort jag är klar med en bok. Jag har just nu 3-4 boksammanfattningar på dåligt-samvete-listan, varav två i en serie (Berättelsen om Blodet del 1 och 2). Kommer nog att ha läst klart den tredje innan jag fått ihop någonting där... Jaja, bara att köra på, trots allt så gör jag ju sammanfattningarna bara för min egen skull (tack och lov).
 
Hepp, nu ska jag strunta i boksammanfattningar även denna kväll. Först ska jag kolla igenom schemat inför Underhållsmässan på torsdag, sedan ska jag fortsätta med den sista delen i Berättelsen om Blodet (mysig historia btw, rekommenderas!).
 
God natt, go' vänner!

Små fynd

När det är bokrea får man ju passa på! Ja, allt kanske inte var på rea, men i alla fall... Lillprinsen behöver nog en större bokhylla.
 
 
 

Egenmäktigt förfarande: En roman om kärlek - Lena Andersson

Ester Nilsson är 31. Hon är poet och essäist och en förnuftig människa i en förnuftig relation. En dag i juni får hon ett samtal med en förfrågan om att hålla ett föredrag om konstnären Hugo Rask. I publiken sitter konstnären själv, hänförd, och de två möts för första gången efter föreläsningen.
Från och med nu ska återstoden av hennes tillvaro hänga samman med detta till sin avsikt helt oskyldiga samtal. Knappast något som senare sker skulle ha haft samma inverkan utan den händelsekedja som nu sätts igång.
Ett slags kärlekshistoria inleds mellan Ester Nilsson och Hugo Rask, banal i sin enkelhet, storslagen i sin fullständiga hängivenhet.
Egenmäktigt förfarande är en berättelse om hur villiga vi är att bedra oss själva i vår önskan att bli älskade.
 
Saxat från Bokus
 
Och som vanligt har jag lyssnat på boken, inte läst den. I det här fallet lyssnade jag i dubbla hastigheten annars hade jag somnat, magen till sömnpiller har jag sällan hört! Men visst, en tonlös och klinisk röst är väl på sätt och vis passande till den här dissektionen av ett ensidigt förhållande.
 
Egenmäktigt förfarande är en briljant bok som är skriven i samma stil som exempelvis Söderberg, vilket gör att den känns som en given klassiker. Redan från början står det klart att den rationella Ester kommer att falla hals över huvud medan det för konstnären Hugo snarare handlar om tidsfördriv. Med den vetskapen och Esters (och den allvetande berättarens) intellektuella resonerande - och övertolkande - kring vad som händer kan man bara plågat följa historien över stupet.
Historien kan också ses som ett bidrag i samhällsdebatten kring kvinnors sexualitet samt maktordningen mellan kvinnor och män, vilket titeln givetvis avslöjar. "Den som älskar mest är också i underläge" som SvD skrev. Nä, jag tänker inte skriva mer utan lämnar er med en stark uppmaning att läsa boken. Den är en fantastisk skildring av människans förmåga att ljuga för sig själv.
 
 
 
 
 

Wolf Hall, nu skiter jag i dig

Nä nu tar jag en paus från Wolf Hall, en ljudbok som var fullkomligt värdelös att lyssna på av flera skäl:
 
1. Den svenska versionen är 19 timmar längre än den engelska - varför?
2. Alla heter Thomas eller Mary
3. Inläsaren (Angela Kovács) är bara för dryg
4. Efter fyra timmar (svensk ljudbok) har följande hänt:
  • Pojke blir konstant misshandlad av sin far, rymmer hemifrån, växer upp
  • En kardinal får sparken och häcklas
  • Kungen vill byta fru
  • En av Marysarna dör
  • Kungen pratar med en av Thomasarna om att han minsann vill kriga
 
Alltså, det går inte att hålla fokus på den här boken. När jag inte hänger med på vem som säger vad till vem då blir jag bara förbannad (och hänger med ännu sämre). Boken verkar ändå rätt bra så jag kommer att ge den en chans till i pappersformat. Den är ju ändå prisbelönt, gudbevars!
 
 

Analfabeten som kunde räkna - Jonas Jonasson

Hon började arbeta som femåring, blev föräldralös vid tio, överkörd vid femton. Ingenting tydde på annat än att hon skulle leva ett tag i sitt skjul i Sydafrikas största kåkstad och sedan dö, saknad av ingen. Om hon nu inte varit den hon var, men det var hon ju. Nombeko Mayeki var analfabeten som kunde räkna. Ödet tillsammans med hennes talang för henne bort från Soweto, till internationell storpolitik, till andra sidan jordklotet, till två identiskt lika och väldigt olika bröder. Under resan lyckas hon reta upp världens mest fruktade säkerhetstjänst innan hon en dag finner sig själv instängd i skåpet till en potatisbil. Där och då är världen som världen känner den hotad.
Saxat från Bokus
 
 
 
Jag gillade verkligen Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann men den här är tyvärr inte alls lika bra. Det är förstås alltid svårt med andra boken, förväntningarna är högre och boken måste vara betydligt bättre än den första för att möta dem. Men jag tycker ändå att om Hundraåringen är "Forrest Gump" så är Analfabeten som kunde räkna "Maffia!".
 
Nä, jag tänker inte säga så mycket mer. Gillade du Hundraåringen så läs för all del även Analfabeten. Gillade du däremot inte den så är det absolut ingen förlust att låta bli.
 
 
 

Förenklad engelska eller komplicerad svenska

Har precis börjat lyssna på Wolf Hall på Storytel. Men konstigt nog är den svenska versionen 26 timmar lång medan den engelska inläsningen klarar av boken på endast 7 timmar. Hur i hela friden fungerar det?
 
 

Boksammanfattning januari

Summering av januaris läsning!
 
 
Livbåten - Charlotte Rogan
Den odödliga Henrietta Lacks - Rebecca Skloot
Analfabeten som kunde räkna - Jonas Jonasson
Ghostman - Roger Hobbs
 
Antal lästa...
Böcker totalt: 4
Ljudböcker: 3
E-böcker: 0
Låneböcker: 0
Nyköp (köpt senaste två månaderna): 0
Recex: 0
Hyllvärmare (stått i hyllan längre än två år): 0
 
Lite mer info...
Manlig/kvinnlig författare: 2/2
Land boken huvudsakligen utspelar sig i: Sverige (1), USA (3)
Månadens bästa: Livbåten - Charlotte Rogan
Månadens sämsta: Analfabeten som kunde räkna - Jonas Jonasson
 
 

Det där med minnet...

I fredagens bokbloggsjerka var frågan om man har ett konto på Goodreads eller Boktipset (eller båda). Jag svarade att jag har ett konto på Goodreads och att Boktipset ser rätt tråkig ut. Japp, skittråkig. Så tråkig att jag helt glömt bort att jag faktiskt har ett konto där... 73 böcker betygsatta, jag hade visst för lite att göra den 3 juli 2011.
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0