Saxat från Bokus

 

 

Jellicoe road utspelar sig på en internatskola i Australien, och internatskolor är en helt egen värld i sig. 17-åriga Taylor slits mellan att hålla ställningen som ledare i de krig som utkämpas varje sommar och sitt behov av att reda ut vad som hände i det förflutna, när hennes mamma dumpade henne på 7-eleven för sex år sedan.

 

Intressant nog är det inte historien som är avgörande, det är allt annat som är viktigt. Och det är dessutom det sorgligaste jag läst på länge. Boken genomsyras av en melankolisk värme och en symbolladdad spänning som håller i sig från början till slut. Men det som dominerar historien är ändå vänskapen - en vänskap som korsar både tid och rum.

 

Många verkar tycka att det tar för lång tid att komma in i boken, men där håller jag inte med. Visst, det är svårt att hänga med i svängarna i början, det är många personer att hålla reda på i parallella handlingar. Men allt vävs ihop så snyggt i slutet. Och då, precis när man förstår hur allt hänger ihop, då är boken slut.