Den sanna historien om Pinocchios näsa - Leif G. W. Persson

Den här romanen är en ond saga för vuxna barn och om det inte hade varit för den siste tsaren av Ryssland, Nikolaj II, Englands premiärminister Sir Winston Churchill, Rysslands president Vladimir Putin och kriminalkommissarie Evert Bäckström vid Västerortspolisen i Stockholm, skulle det som den handlar om aldrig ha hänt. I den meningen är det en berättelse om det samlade och slutliga resultatet av de handlingar som fyra män genomför över en period på mer än hundra år.
Fyra män som aldrig träffade varandra, som förvisso levde sina liv i skilda världar, och där den äldste av dem blev mördad fyrtio år innan den yngste av dem ens var född. Och som så ofta förr, oavsett i vilket sällskap eller sammanhang som han nu har hamnat, är det också Evert Bäckström som kommer att sätta punkt för historien.
 
Saxat från Bokus
 
 
 
Evert Bäckström är en riktig antihjälte. En sliskig mansgris med uppblåst ego och betydligt lägre moral som samtidigt är en hyfsat vass utredare. Att han kallar sitt kön "supersalamin" sätter verkligen nivån och det tog ett tag innan jag kom överens med karaktären där Persson i princip samlat alla människors sämsta sidor. Bäckström passar perfekt in på beskrivningen "jag är inte homofob, jag hatar alla" och när jag slutade vilja slå honom på käften blev han riktigt underhållande.
Även resten av historien är väldigt underhållande. Själva polisutredningen av advokatmordet hamnar i skymundan för diverse andra historier som exempelvis en virrig grevinna, kriminella gäng, misshandel med hjälp av konstkatalog samt en frispråkig fågel med fler liv än en katt. Jag gillade för övrigt särskilt just den sanna historien om Pinocchios näsa som blev en egen historia i historien.
Även den här gången plöjde jag boken i talboksformat, något som gjorde att jag hakade upp mig på vissa uttryck mer än jag förmodligen skulle gjort om det varit en tryckt bok. Visst kan olika personer ha olika uttryck som de slänger sig med, men här var det några fraser som ständigt återkom från, som jag uppfattade det, olika personer. Några exempel är "kan man tänka sig", "jag hör vad du säger", "om ni nu undrar" samt "jag förstår hur du tänker".
 
Det var länge sedan jag läste Linda - som i Lindamordet så den kommer jag inte alls ihåg. Men efter att ha plöjt Den sanna historien om Pinocchios näsa tror jag att jag ska ta och läsa Bäckström-böckerna i rätt ordning.
 

Kommentarer

------------------------------

Gör mig glad och lämna gärna en kommentar!

Din kommentar kommer att synas efter att jag godkänt den. Observera att reklam och spam inte kommer att publiceras.


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0