Spontant tycker jag att det är bättre om dialekterna håller sig borta från böckerna - och då menar jag de fall där författaren försöker få replikerna att se väldigt skånska eller norrländska ut genom att skapa något slags påhittad stavning eller liknande. Rent dialektala ord, exempelvis "hie" eller "rälig", har jag däremot inte något emot.

Att hålla på med en fejkfonetisk skrift för att illustrera talspråk är precis lika irriterande som att läsa hela böcker skrivna med talspråk (hej Hassem Khemiri / Ett öga rött), det får mig att tappa fokus på vad som berättas.