Röd vinterängel - Tove Birkeland Brandt
Det känns faktiskt som om någon förföljer henne. Hon försöker skaka av sig känslan. Det känns otrevligt. Hon tittar bakåt, vill förvissa sig om att ingen är där, men allt är lugnt och stilla.
Jailson håller sig intill husväggen, dold av mörkret, ser hennes oro, det doftar rädsla, han vädrar och njuter. Vet att det varit nära att han blivit upptäckt. Nu vilar han i skydd av mörkret, känner sig som ett djur som jagar sitt byte. Han kommer nära, kan känna hennes parfymdoft, den vilar i luften där hon nyss har gått. Han andas in extra djupt, lägger doften på minnet, en blandning av musk och vanilj.
Nilla vänder sig hastigt om, tycker sig höra något, det är något litet ljud, som väcker hennes vaksamma sinnen. Hon skyndar på stegen, stannar upp och tar av sig skorna, befriar sina ömmande fötter och börjar istället gå barfota, raskar på stegen. Hon är så säker på att något bevakar henne, det kan inte bara vara hennes fantasi, hon känner sig skräckslagen. Måste komma hem, måste skynda sig...
Jailson håller sig intill husväggen, dold av mörkret, ser hennes oro, det doftar rädsla, han vädrar och njuter. Vet att det varit nära att han blivit upptäckt. Nu vilar han i skydd av mörkret, känner sig som ett djur som jagar sitt byte. Han kommer nära, kan känna hennes parfymdoft, den vilar i luften där hon nyss har gått. Han andas in extra djupt, lägger doften på minnet, en blandning av musk och vanilj.
Nilla vänder sig hastigt om, tycker sig höra något, det är något litet ljud, som väcker hennes vaksamma sinnen. Hon skyndar på stegen, stannar upp och tar av sig skorna, befriar sina ömmande fötter och börjar istället gå barfota, raskar på stegen. Hon är så säker på att något bevakar henne, det kan inte bara vara hennes fantasi, hon känner sig skräckslagen. Måste komma hem, måste skynda sig...
Saxat från Bokus
Birkeland Brandt tog själv kontakt med mig via bloggen och undrade om jag skulle kunna tänka mig att läsa hennes debutbok Röd vinterängel. Jag tackade självklart ja, det är alltid kul att upptäcka nya böcker och författare. Boken har jag läst i e-boksformat vilket kan påverka min upplevelse (jag är inte helt såld på e-böcker).
I efterordet till Röd vinterängel skriver Birkeland Brandt att hon skrivit boken som en slags terapi efter föräldrarnas bortgång. Som sådan respekterar och förstår jag boken. Som deckare lämnar den åtskilligt att önska.
Något som jag reagerade på redan från första stund var språket. Förutom det våldsamma överanvändandet av kommatecken finns det en hel del rent språkliga fel (felstavningar, tveksamma syftningar, cittatecken som hamnat fel osv) som gör boken jobbig att läsa. Det är visserligen en debutbok men en språklig genomgång är ett måste inför varje boksläpp.
Karaktärerna skulle kunna vara trovärdiga men de är så teaterlikt beskrivna att jag nästan väntade mig handloven mot pannan och ett högljutt "ack ve, ack ve!" från någon av dem. Så blev det förstås inte. Däremot var det en del snyftande på golvet. Gör folk så? Mer än i böcker och filmer, menar jag. Själv har jag varit ordentligt förkrossad en och annan gång men nog har det alltid funnits en stol/pall/bänk/säng inom bekvämt avstånd.
Nåja, men själva historien då? Ja, den innehåller delar för att skapa en intressant deckare (tydliga karaktärer, en galen mördare och ett sympatiskt mordoffer) men tyvärr stannar det där. Fram till sista sidan hoppades jag fortfarande på att något oväntat skulle hända, men tyvärr...
Historien är bitvis rejält blodig men jag blir ändå betydligt mer illa berörd av sexet, eller snarare sexpratet, än våldet. Är det meningen att männen ska framstå som vidriga eller är det ett olycksfall i arbetet? Jag försökte att läsa det med humor (tänk Bäckströms supersalami) men jag lyckades inte riktigt tyvärr.
När författaren envisas med att berätta hur saker ska uppfattas istället för att beskriva dem tröttnar jag lite. Om en polis beskrivs med ord som duktig och kompetent av författaren och inte av de andra karaktärerna, ja då får hon minsann vara helt jävla fantastisk! Tyvärr verkar poliserna i Röd vinterängel helt inkompetenta. När de svamlar runt på Wikipedia (!) efter att ha fått delar av vägskyltar serverade åker skämskudden fram. Till och med jag - som bara varit i Göteborg på semester - vet att Askim är en stadsdel i Göteborg. Och det tog mig två minuter att hitta rätt korsning via Google maps. Helt plötsligt känns det inte alls märkligt att två erfarna poliser inte har en suck om hur en rättspsykiatrisk undersökning fungerar.
Nja, det här var verkligen ingenting för mig. Gissningsvis kommer en uppföljare med Mimmis vidare äventyr, men tyvärr kommer jag inte att läsa den. Däremot önskar jag Birkeland Brandt all lycka med nästa projekt - man måste våga för att vinna.
Kommentarer
Trackback
