Inatt började det blåsa ordentligt, orkanbyar sa de på radion. Jag vaknade faktiskt av det vid halv fyra, och så lättstörd brukar jag inte vara. Antingen så lät det väldigt mycket eller så börjar jag bli gammal... I vilket fall konstaterade jag att det var lite för blåsigt för att stå ute och vänta på den tidiga bussen (okej, okej, jag var väl mest trött) så jag ställde väckarklockan en timme senare.

När det var dags att knata iväg till bussen fick min fantasi frispel och slängde fram bilder på oframkomliga vägar, iskalla bussar och flera timmar utan vätska. Sagt och gjort, lunchlådan fick snabbt sällskap med en vattenflaska och en extra varm tröja. Utifall att. Bor ju ändå typ i skogen...

Nu blav jag inte fast på en iskall buss i flera timmar, utan på en varm buss i hela tio minuter. Det hade faktiskt ramlat ett träd över vägen, men med imponerande hastighet fixade tre män beväpnade med motorsågar bort hindret. Det var riktigt kul att se!