Jag hade knappt börjat på boken när Pojken undrade vad det var jag läste. ”En riktig söndagsbok”, blev svaret. En ”söndagsfilm” är en film som inte kräver någon större hjärnaktivitet, men som ändå är så pass intressant att man inte somnar. En söndagsbok är alltså den litterära motsvarigheten.

Boken påminner väldigt mycket om DaVinci-koden, vilket är ett upplägg jag gillar (är en sucker för gåtlösarmysterier á la National Treasure och Tre Deckare). Däremot är jag lite tveksam till zigenardelen. Alltså inte att det handlar om zigenare, utan känslan av att vissa detaljer tas upp enbart för att författaren ska kunna visa sina kunskaper. Jag känner mig dock inte särskilt övertygad, det kan lika gärna vara hopfantiserat på senaste toabesöket som framtaget genom flera timmars research.

Och saker och ting händer lite för lätt. Huvudpersonen blir misstänkt för mord, kidnappad och blodsbror med en okänd man redan efter ett par sidor. Går det verkligen så lätt?

Mario Reading har tidigare skrivit en faktabok om just Nostradamus, vilket jag tyvärr tycker kommer fram rätt dåligt. Det är de vanliga klyschorna – men det kanske är allt som finns? Ska nog ta och leta reda på den där faktaboken i alla fall...