Du och jag, farsan - CajsaStina Åkerström
CajsaStina Åkerström - Fråga Stjärnorna
"Den rungande tystnad som min far lämnade efter sig när han försvann ur mitt liv för 25 år sedan, ekar i mig än i dag. Jag var 17 år då, 1985. Alla dessa ord och meningar som aldrig utväxlades mellan oss, dessa frågor som aldrig blev besvarade.
Vi hann inte mötas, på lika villkor - trots min biologiska ålder var jag rent mentalt 8-9 år då han gick bort. Den monumentala respekten för honom - skräcken - frös min inre klocka.
Under en period av flitigt tågpendlande i samband med en skivproduktion för några år sedan började jag skriva ner vad som skulle kunna liknas vid ett fiktivt samtal mellan oss; minnena fick åter liv - barndomsminnen av himmelsk, berusande glädje . men också av förlamande rädsla och förtvivlan. En trasmatteväv bestående av mer eller mindre sammanlänkade texter, verser, brev och dagboksanteckningar började ta form - grunden för denna bok."
CajsaStina Åkerström, saxat från Adlibris
Du och jag, farsan är CajsaStina Åkerströms första bok. Det är också det försonande samtal hon aldrig hade med sin pappa. Det är en utelämnande och skör berättelse om ångest, alkohol, berömmelse och känslan av att inte räcka till. Att läsa Du och jag, farsan är som att smygläsa någons dagbok.
Ett genomgående tema i boken är hur Fred Åkerström ser sin dotter som en allierad, en bundsförvant. Titeln syftar just på detta, det var Freds sätt att knyta dottern till sig. Att då vilja flytta hem till tryggheten hos mamma blev omöjlig, det skulle vara ett alldeles för stort svek mot fadern.
CajsaStina lyckas med att berätta om en svår uppväxt på ett kärleksfulltsätt. Texten är ofta resonerande, ett sätt att försöka förstå vad som hänt Fred och format hans liv. I den tidigare opublicerade texten ”Ingenstans (är man fri som en fågel)" beskriver Fred sin barndom :
Ett genomgående tema i boken är hur Fred Åkerström ser sin dotter som en allierad, en bundsförvant. Titeln syftar just på detta, det var Freds sätt att knyta dottern till sig. Att då vilja flytta hem till tryggheten hos mamma blev omöjlig, det skulle vara ett alldeles för stort svek mot fadern.
CajsaStina lyckas med att berätta om en svår uppväxt på ett kärleksfulltsätt. Texten är ofta resonerande, ett sätt att försöka förstå vad som hänt Fred och format hans liv. I den tidigare opublicerade texten ”Ingenstans (är man fri som en fågel)" beskriver Fred sin barndom :
Ja, han slog mej en gång ska ni veta
med en käpp och med styrka så rå
att vår fröken sa: "kom jag vill veta
vem har slagit dej sönder och blå?"
med en käpp och med styrka så rå
att vår fröken sa: "kom jag vill veta
vem har slagit dej sönder och blå?"
Kommentarer
Trackback
