Det är alltid lika "nervöst" att läsa den sista delen i en omtyckt serie. För ett dåligt slut är mer än en halvkass bok, den sabbar liksom känslan för hela serien. Så vilken tur att Nyckeln är ett bra avslut på Engelsforsserien!

Det jag gillar mest med Engelsforsböckerna är att så gott som alla karaktärer är komplexa och i det här fallet menar jag att de inte är genomgoda eller genomonda. De är som folk är mest - rädda, ledsna, glada, besvikna, lurade, smickrade och beter sig därefter. Berättelsen väcker tankar kring makt och hur människor kan manipuleras, tillsammans med den urgamla frågan om huruvida vi väljer vårt eget öde (öde, gud, vad vi nu väljer att kalla det) eller inte.

I Nyckeln blandas stort och smått, vardagligt och magiskt. Gemensamt är att ingenting är enkelt och allting relaterar till samtiden. Vi får följa kampen mot mobbing, föräldrar som sviker, fruktansvärd sorg och spirande kärlek.

 

Cirkeln