Den odödliga Henrietta Lacks - Rebecca Skloot

I januari 1951 diagnosticerades Henrietta Lacks med cancer. Nio månader senare avled hon. Men de cellprov som hennes läkare tog lever fortfarande. De har gett upphov till tre Nobelpris, de låg till grund för poliovaccinet, de har varit på månen. Men ingen kände till den fattiga, svarta tobaksodlaren som var alltings upphov.
Den odödliga Henrietta Lacks är en storartad berättelse om vetenskapens fantastiska förmåga att skapa ett bra liv för oss alla. Men också en tragisk historia om krocken mellan medicin, etik och ras. Och inte minst en djupt skakande berättelse om en dotter som förtärdes av frågor om sin mor som hon aldrig fick lära känna.
 
Saxat från Bokus
 
 
Vet du vart dina vävnader tar vägen när de lämnar din kropp? Vad händer med den där borttagna blindtarmen eller födelsemärket? Var finns blodprovet och cellprovet?
 
Själva boken Den odödliga Henrietta Lachs är jag lite kluven till. Jag har lyssnat på boken istället för att läsa den, vilket säkert påverkar mitt intryck. Det är en gedigen genomgång av vetenskapen och Skloots eget sökande efter kvinnan och historien bakom HeLa-cellerna - ändå kan jag inte låta bli att känna att något saknas. Det är inte riktigt en biografi och det är inte riktigt en vetenskaplig avhandling. Dottern verkar mest hysterisk och inte särskilt sympatisk (inte ens med tanke på vad familjen gått igenom). Men jag tror att det till stor del beror på att Skloot "bevarat rösterna" från sina intervjuobjekt och återger allt med en lantlig dialekt. Nej, jag kan faktiskt inte fokusera på vad det sägs när en teaterskolad kvinna läser upp det på bondska.
 
Men boken är väldigt läsvärd på grund av de frågor som uppkommer. Jag har inget emot att mina celler används i forskning som räddar livet på miljoner människor men vetenskapens landvinningar lämnar en besk eftersmak när man läser historien om Henrietta Lachs celler. Celler som bidragit till fantastiska upptäckter och en mångmiljonindustri (ett provrör HeLa-celler säljs för drygt 250 dollar) samtidigt som cell"donatorns" familj inte har råd med läkarvård och mediciner. Skloot berättar om domslut som förvägrar värden äganderätten till sina celler med hänvisning till att det kan hämma forskningen samtidigt som stora företag tagit patent på cellinjer och därmed effektivt styr forskningen som det passar aktieägarna. Skrämmande! Och samtidigt inte ett dugg förvånande.
 
 
 
 

Nyckeln - Strandberg / Bergmark Elfgren

Det har gått drygt en månad sedan tragedin i Engelsfors gymnasiums gympasal. De utvalda får ingen tid att återhämta sig innan deras värld vänds upp och ner igen. Frågor besvaras. Hemligheter avslöjas. Lojaliteter prövas. Tiden håller på att rinna ut och till slut kan De utvalda bara vara säkra på en sak: Allt kommer att förändras.
 
Saxat från Bokus
 
 
Det är alltid lika "nervöst" att läsa den sista delen i en omtyckt serie. För ett dåligt slut är mer än en halvkass bok, den sabbar liksom känslan för hela serien. Så vilken tur att Nyckeln är ett bra avslut på Engelsforsserien!

Det jag gillar mest med Engelsforsböckerna är att så gott som alla karaktärer är komplexa och i det här fallet menar jag att de inte är genomgoda eller genomonda. De är som folk är mest - rädda, ledsna, glada, besvikna, lurade, smickrade och beter sig därefter. Berättelsen väcker tankar kring makt och hur människor kan manipuleras, tillsammans med den urgamla frågan om huruvida vi väljer vårt eget öde (öde, gud, vad vi nu väljer att kalla det) eller inte.

I Nyckeln blandas stort och smått, vardagligt och magiskt. Gemensamt är att ingenting är enkelt och allting relaterar till samtiden. Vi får följa kampen mot mobbing, föräldrar som sviker, fruktansvärd sorg och spirande kärlek.

 
Läs även:
Cirkeln 
Eld
 
 

Livbåten - Charlotte Rogan

1914 förliser oceanångaren Empress Alexandra. Efter att ha lämnat övriga passagerare att drunkna trängs 39 personer i en livbåt som är byggd att bära hälften. För att den unga Grace ska överleva måste andra sätta livet till.
Med list och mod tar hon upp kampen om att härska i båten. En ödesdiger kamp som blottar människans allra mest basala känslor och instinkter såväl hos Grace som hos hennes medpassagerare.
Livbåten är en psykologisk thriller berättad av en kvinna som är lika oförglömlig och komplex som de händelser hon beskriver. En mardrömsfärd som inte lämnar någon läsare oberörd.
 
Saxat från Bokus
 
 
 
Jag kommer faktiskt inte ihåg hur jag hittade Livbåten. Det var ett tips på någon boksida, men om det var Storytel, Goodreads, någon nätbokhandel eller något annat ställe minns jag inte.
Inte hade jag några större förväntningar heller. Handlingen lät inte så spännande, framsidan var inget vidare speciell och det fanns många kommentarer om irriterande musik i talboken. Så för att vara helt ärlig har jag ingen aning om varför jag ens brydde mig om att trycka på play.
Efter en timme var jag fast. Rogan har skapat ett samhälle i en liten livbåt, ett slags Robinson på riktigt men där den som får lämna scenen riskerar att inte få komma tillbaka i slutet. Det klassiska dilemmat om att offra en för att rädda flera diskuteras ur flera perspektiv och den tar även upp människans oändliga strävan efter makt och makten att överleva.
 
Ryktet säger att Livbåten ska bli film med Anne Hathaway i huvudrollen. Bra casting säger jag!
 
 
 
 
 
 

Allegiant - Veronica Roth

Har du inte läst Divergent och Insurgent ännu? Varning för spoilers...
 
What if your whole world was a lie?
What if a single revelationlike a single choicechanged everything?
What if love and loyalty made you do things you never expected?
 
The faction-based society that Tris Prior once believed in is shatteredfractured by violence and power struggles and scarred by loss and betrayal. So when offered a chance to explore the world past the limits she's known, Tris is ready. Perhaps beyond the fence, she and Tobias will find a simple new life together, free from complicated lies, tangled loyalties, and painful memories.
But Tris's new reality is even more alarming than the one she left behind. Old discoveries are quickly rendered meaningless. Explosive new truths change the hearts of those she loves. And once again, Tris must battle to comprehend the complexities of human natureand of herselfwhile facing impossible choices about courage, allegiance, sacrifice, and love.
Saxat från Bokus
 
 
 
Allegiant är den tredje och sista boken i Divergent-serien. Jag tycker inte att Allegient är lika stark som de två andra böckerna och den hade en riktigt seg transportsträcka i första halvan. Däremot var slutet riktigt bra, även om epilogen (?) var lite utdragen (frågetecknet är för att jag inte har så bra koll på kapitelindelning när jag lyssnar på en bok). Roth kör verkligen all in på "kill your darlings" - bokstavligen - och me like!
 
I de två tidigare böckerna har det varit Tris som stått för berättarrösten, i Allegiant växlar perspektivet mellan Tris och Four. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det... Jag gillade Emma Galvin som uppläsare men är inte lika såld på Aaron Stanford, något som absolut påverkar min åsikt. Men främst är jag tveksam till perspektivbytet då Four gav ett helt annat intryck - han blev mer vanlig. På gott och ont.
 
Neh, jag tänker inte säga mer, förutom: har du inte läst Divergent-serien så gööör det! Seså, marsch iväg!
 
 
Läs även:
Divergent
Insurgent
 
 

En analfabet, en hobbit och jag

Oj oj, nu ligger jag efter med boksammanfattningarna. Ingen bra början på det nya året med andra ord men det tänker jag inte ha dåligt samvete över ikväll. Lillprinsen sover så jag tänkte smyga in i sängkammaren med Analfabeten - man får ju passa på när Pojken är bortrest!
 
På tal om Pojken och Lillprinsen... I söndags hade vi barnvakt så vi passade på att äta på fin restaurang och se en bra film på bio. Det blev The Hobbit: The Desolation of Smaug, som i mitt tycke till och med var bättre än ettan. I väntan på del tre funderar jag på att läsa om Bilbo, det var ändå mer än 15 år sedan jag läste den. Det är ju trots allt rätt imponerande av hollywoodisarna att få till hela tre filmer av en liten bok.
 
 
 
 

Insurgent - Veronica Roth

Har du inte läst Divergent ännu? Varning för spoilers...
 
Ett enda val kan förändra dig eller förgöra dig. Men varje val har konsekvenser, och när oroligheter väller upp i falangerna omkring henne måste Tris Prior fortsätta att försöka rädda dem hon älskar - och sig själv - samtidigt som hon brottas med svåra frågor om sorg och förlåtelse, identitet och lojalitet, politik och kärlek.
Tris initiationsdag borde ha varit en dag fylld av firande och segeryra tillsammans med hennes valda falang. I stället slutade dagen i outsägliga fasor. Nu rasar krig, och konflikterna mellan falangerna och deras ideologier växer. Och i krigstider måste man välja sida, hemligheter kommer i ljuset, och de val som måste göras blir ännu större och mer oåterkalleliga. Tris har förändrats, dels genom sin beslut, men också av på grund av nya upptäckter och skiftande relationer. Nu måste hon omfamna sin divergens fullt ut, oavsett vilka risker det innebär.
Saxat från Bokus
 
 
Insurgent är den andra delen i Divergent-trilogin och den är i mitt tycke helt i klass med sin föregångare. Det är full fart genom hela boken. Krig bryter ut mellan falangerna och deras respektive styrkor och svagheter blir tydliga.
Nu får vi även möta de falanglösa, en kraft som ingen riktigt räknat med. Dessa människor sköter arbetsuppgifter som inga andra vill ta i, som sophämtare och vaktmästare (känns det igen från vårt samhälle?). Många av de falanglösa kommer just från de vältränade Dauntless som kastar ut de som inte klarar inträdesproven och de som blivit för fysiskt svaga (dvs för gamla). Naturligtvis är de falanglösa - eller kastlösa om man så vill - rejält sugna på hämnd...

Jag tänker inte säga mer om Insurgent för jag tycker att det är så svårt att prata om en bok mitt i en serie. Det jag däremot vill lyfta fram är att Insurgent inte bara är någon transportsträcka mot slutet, den står sig väl som en egen bok vilket helt klart ger pluspoäng. Så har du inte läst Divergent ännu, se då till att göra det!
 
Läs även om Divergent.
 
 
 
 

Veckans bokbloggsjerka - Nyårslöfte 2014

I veckans bokbloggsjerka (läs mer här) ställer Annika frågan:
 
Vad kommer att bli ert bokliga löfte 2014?
 
Jag har redan listat ett antal utmaningar här som jag kommer att ge mig i kast med under 2014, men som "löfte" kommer även några punkter här:
 
1. Njuta av det jag läser
Jag har så väldigt svårt att lägga ner en bok jag inte gillar. I år får jag det, utan dåligt samvete.
 
2. Läsa mer på engelska
Och även testa en tysk bok vid tillfälle. Det var ju ändå snart 14 år sedan jag läste något på tyska...
 
3. Bli snabbare med boksammanfattningarna
Jag tycker om att ha något nedskrivet om varje bok jag läst men det blir svårare att skilja böcker i en serie åt ju fler böcker man hinner läsa. Såklart. Så snabbare sammanfattningar, dvs innan jag kommit längre än en tredjedel i nästa bok.
 
4. Avsätta 20 minuter varje dag åt mina egna terapiprojekt
Ja, det är ju inte direkt läsning. Men det är ord och en historia så jag bestämmer att det kvalar in här. Vad är ett terapiprojekt? Det kan vara allt från en längre roman till en fotobok eller research. Det jag känner för och behöver just här och nu. Terapiskrivning, helt enkelt.
 
 
 

Divergent - Four

Vad är detta? En fjärde del i Divergent-serien? Den ska tydligen innehålla ett par korthistorier berättade ur Fours synvinkel. Är inte helt såld på det, känns som ett sätt att mjölka det sista ur serien. Visst kan jag ha fel men jag tror ändå inte att jag kommer att läsa den.
På tal om Divergent såkommer den som film nu i mars. Huvudrollerna kommer att spelas av Shailene Woodley och Theo James, två skådespelare jag vet noll om. Men Jeanine kommer att spelas av Kate Winslet, jag tror att det kommer att bli klockrent! Synd bara att filmaffischen är den trista klyschan "den kvinnliga huvudpersonen visar röv och bröst".
 
 
 

Kaosutmaning 2.0

Okej, jag hade redan satt mina mål för 2014 men när jag såg kaosutmaningen hos Pocketlover kunde jag inte låta bli... Klart jag hänger på!
 
20 av 40 böcker enligt en förbestämd lista (se nedan) ska läsas under 2014. Böckerna man läser får endast förekomma en gång på listan.
  1. Läs en bok som har en hbtq-huvudperson.
  2. Läs en bok med en månad i titeln.
  3. Läs en bok som är skriven av en nu avliden författare. - Stoner (John Williams) / 2014-05-24
  4. Läs en bok med frukt i titeln.
  5. Läs en bok vars omslag är mestadels grön.
  6. Läs en bok med ett tvillingpar på omslaget. - Ondvinter (Anders Björkelid) / 2014-03-06
  7. Läs en fristående bok. - Ghostman (Roger Hobbs) / 2014-01-28
  8. Läs en bok skriven av ett författarpar.
  9. Läs en bok med en fyr på omslaget.
  10. Läs en bok som har över 500 sidor. - Royal Assassin (Robin Hobb) / 2014-07-29
  11. Läs en bok som kommer på film under 2014 eller 2015.
  12. Läs en bok av en debutförfattare.
  13. Läs en bok först publicerad före år 1900.
  14. Läs en bok skriven/publicerad under pseudonym.
  15. Läs en bok vars omslag är mestadels gul.
  16. Läs en bok av en asiatisk författare.
  17. Läs en bok som handlar om att resa.
  18. Läs en bok skriven av en Nobelpristagare.
  19. Läs en bok vars originaltitel är på svenska - En man som heter Ove (Fredrik Backman) / 2014-06-14
  20. Läs en bok med en av de fyra elementen på omslaget.
  21. Läs sista boken i en trilogi/serie.
  22. Läs en bok med ett eller flera personnamn i titeln - Den odödliga Henrietta Lacks (Rebecca Skloot) / 2014-01-16
  23. Läs en bok med marint tema på omslaget - Livbåten (Charlotte Rogan) / 2014-01-07
  24. Läs en bok om krig.
  25. Läs en bok från ett, för dig, nytt förlag.
  26. Läs en bok med fler än två huvudpersoner.
  27. Läs en novellsamling.
  28. Läs en svensk bok med titel på annat språk.
  29. Läs en bok du blivit tipsad om på en bokblogg.
  30. Läs en lånad bok.
  31. Läs en bok med ett djur i titeln.
  32. Läs en bok vars författare har bokstaven S i både för- och efternamn.
  33. Läs en bok som inte utspelar sig i stadsmiljö.
  34. Läs en bok först publicerad år 2000.
  35. Läs en bok med en bok på omslaget.
  36. Läs första boken i en trilogi/serie.- Stäppens krigare (Erövraren, #1) (Conn Iggulden) / 2014-03-22
  37. Läs ett seriealbum.
  38. Läs en bok på annat språk än svenska.
  39. Läs en August-vinnare. - Egenmäktigt förfarande: En roman om kärlek (Lena Andersson) / 2014-02-04
  40. Läs en bok med mat på omslaget.

Bokutmaning 2013 - resultat

Inför 2013 satte jag upp ett antal läsutmaningar för mig själv. Så hur gick det då?
 
Läsa 30 böcker (Goodreads 2013 Reading Challenge)
Här kom jag i mål, det blev 36 böcker totalt under året (se alla böckerna här). Bäst var Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell och Divergent av Veronica Roth.
 
Läsa tolv författare jag inte läst något av tidigare
Jag hann med 24 olika författare (här räknar jag ett författarpar som en författare) varav 17 var nya bekantskaper. Så även här kom jag i mål!
 
Böcker om och från Asien
Bara två böcker hade med Asien att göra: Kejsarinnan Orkidé och Den sista kejsarinnan av Anchee Min. Riktigt dåligt... Fast böckerna var bra!
 
Hyllvärmare
Endast en blev påbörjad (Kunzelmann & Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren) men den ligger fortfarande halvläst på sängbordet. Den är inte alls dålig, bara lite otymplig att läsa med en hand.
 
Tre-på-tre
Här kom jag i mål, det var rätt så enkelt eftersom det var tre bra böcker.
 
 
Om man tittar på de betyg jag under året gett böckerna på Goodreads kan jag bara konstatera att antingen är jag generös med höga betyg eller så läser jag helt enkelt bra böcker.
 
 
 
 

Boksammanfattning december

Summering av decembers läsning!
 
 
 
 
Nyckeln - Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren
Röd vinterängel - Tove Birkeland Brandt
Divergent - Veronica Roth
Insurgent - Veronica Roth
Allegiant - Veronica Roth
 
Antal lästa...
Böcker totalt: 5
Ljudböcker: 4
E-böcker: 1
Låneböcker: 0
Nyköp (köpt senaste två månaderna): 0
Recex: 1
Hyllvärmare (stått i hyllan längre än två år): 0
 
Lite mer info...
Manlig/kvinnlig författare: 5/1 (En bok av manlig och kvinnlig författarduo)
Land boken huvudsakligen utspelar sig i: Sverige (2), USA (3)
Månadens bästa: Divergent av Veronica Roth
Månadens sämsta: Röd Vinterängel av Tove Birkeland Brandt
 
 

Divergent - Veronica Roth

I Beatrice Pryors dystopiska hemstad Chicago är samhället uppdelat i fem falanger: De ärliga, De osjälviska, De tappra, De fridfulla och De lärda. En särskild dag varje år måste alla sextonåringar välja vilken falang de vill tillhöra för resten av livet. För Beatrice står valet mellan att stanna kvar med sin familj hos De osjälviska eller att vara den hon innerst inne är.
Hon gör ett val som överraskar alla, inklusive henne själv. Under den hårda initieringsfas som följer, döper Beatrice om sig till Tris och tvingas utkämpa strider mot sina medkandidater för att upptas av De tappra. Bara de tio bästa släpps in, de övriga tvingas leva utanför samhället som falanglösa. Under extrema fysiska och psykiska prövningar måste Tris avgöra vilka som är hennes verkliga vänner och vad hon egentligen känner för sin mystiske instruktör, Four.
Tris bär också på en farlig hemlighet. När samhället hotas av våldsamma konflikter inser hon att den skulle kunna rädda de människor hon älskar. Om den inte förgör henne först.
 
Saxat från Bokus
 
 Åh. Så. Bra! Ja, det här är helt och hållet min kopp te. Politik, intriger och ett samhälle som av en eller annan anledning inte riktigt är som det ska.
 
Divergent påminner mycket om Hungerspelen, båda är ungdomsdystropier med allt vad som hör till i form av förhållande till föräldrar och familj samt söta kärlekshistorier. Det är också tävling , uppdelning i falanger/distrikt, en (makt)galen ledare osv, men båda är värda att läsas.
 
Divergent utspelar sig i ett framtida Chicago där befolkningen delas in i fem olika falanger beroende på vad man har fallenhet för. När man valt sin falang förväntas man hålla sig till den, något som initieringen är till för att befästa. Att byta falang innebär inte bara att man inte träffar sin familj och sina vänner igen, det innebär att byta sitt sätt att tänka och vara.
 
Jag gillar att en hel del anas men inte berättas, till exempel vad som egentligen har hänt Chicago och när det hände. Det är nu en förfallen stad med mer yta än befolkning och omringad av bevakade murar. Varför finns det så många tomma hus? Vad finns utanför murarna? Och de där tågen... Varifrån kommer de och vart är de på väg?
 
Själva samhällsuppbyggnaden är väldigt intressant och Divergent innehåller "lagom" mycket politik för att vara en YA-bok. Den beskrivs hela tiden i vardagen, man får till stor del lägga pusslet själv och jag misstänker att fler bitar tillkommer i de två kommande böckerna. Man får också vissa ledtrådar till den kommande handlingen, vilket gör att boken känns genomtänkt.
 
Har du inte läst Divergent ännu? Gör det innan filmen kommer!
 
 
 
 
 

Bokutmaning 2014

För 2013 hade jag ett antal olika läsutmaningar och jag kommer att sammanfatta dem i början av januari. Hittills ser det ut att ha gått sådär...
 
Men nu släpper jag 2013 för en stund och blickar framåt. Hur ska nästa års läsutmaning se ut?
 
  • Jag hoppas förstås på en ny tre-på-tre-utmaning. Vilka böcker jag kommer att läsa då får vi se när det närmar sig, troligtvis plockar jag något från årets gäng för där finns hur mycket som helst att välja på.
  • Tolv nya författare är en bra utmaning så den kommer jag att fortsätta med. Jag är alltid pigg på att testa nya böcker så utmaningen är inte heller särskilt svår att ro i land.
  • Däremot ger jag upp Asien-utmaningen...
  • ...och hyllvärmarna. Eller, ger upp och ger upp. Hyllvärmarna ska jag förstås läsa men just nu blir det betydligt mer talböcker än tryckta böcker just nu eftersom jag lyssnar under barnvagnspromenaderna.
  • I år hoppas jag kunna öka antalet lästa böcker något även om jag inser att det förmodligen inte kommer att gå när Lillprinsen börjar ta sig fram lite mer. Gissningsvis kommer han inte heller att sova sig igenom barnvagnspromenaderna som just nu ger mig den mesta "lästiden"... Men mål måste man ju ha! Så vad sägs om 36 böcker? Tre böcker i månaden borde gå, tycker jag.
 Uppdatering: Jag kommer även att haka på Kaosutmaning 2.0. Spännande!
 
 

Röd vinterängel - Tove Birkeland Brandt

Det känns faktiskt som om någon förföljer henne. Hon försöker skaka av sig känslan. Det känns otrevligt. Hon tittar bakåt, vill förvissa sig om att ingen är där, men allt är lugnt och stilla.
Jailson håller sig intill husväggen, dold av mörkret, ser hennes oro, det doftar rädsla, han vädrar och njuter. Vet att det varit nära att han blivit upptäckt. Nu vilar han i skydd av mörkret, känner sig som ett djur som jagar sitt byte. Han kommer nära, kan känna hennes parfymdoft, den vilar i luften där hon nyss har gått. Han andas in extra djupt, lägger doften på minnet, en blandning av musk och vanilj.
Nilla vänder sig hastigt om, tycker sig höra något, det är något litet ljud, som väcker hennes vaksamma sinnen. Hon skyndar på stegen, stannar upp och tar av sig skorna, befriar sina ömmande fötter och börjar istället gå barfota, raskar på stegen. Hon är så säker på att något bevakar henne, det kan inte bara vara hennes fantasi, hon känner sig skräckslagen. Måste komma hem, måste skynda sig...
 
Saxat från Bokus
 
 
 
Birkeland Brandt tog själv kontakt med mig via bloggen och undrade om jag skulle kunna tänka mig att läsa hennes debutbok Röd vinterängel. Jag tackade självklart ja, det är alltid kul att upptäcka nya böcker och författare. Boken har jag läst i e-boksformat vilket kan påverka min upplevelse (jag är inte helt såld på e-böcker).
 
 
I efterordet till Röd vinterängel skriver Birkeland Brandt att hon skrivit boken som en slags terapi efter föräldrarnas bortgång. Som sådan respekterar och förstår jag boken. Som deckare lämnar den åtskilligt att önska.
 
Något som jag reagerade på redan från första stund var språket. Förutom det våldsamma överanvändandet av kommatecken finns det en hel del rent språkliga fel (felstavningar, tveksamma syftningar, cittatecken som hamnat fel osv) som gör boken jobbig att läsa. Det är visserligen en debutbok men en språklig genomgång är ett måste inför varje boksläpp.
 
Karaktärerna skulle kunna vara trovärdiga men de är så teaterlikt beskrivna att jag nästan väntade mig handloven mot pannan och ett högljutt "ack ve, ack ve!" från någon av dem. Så blev det förstås inte. Däremot var det en del snyftande på golvet. Gör folk så? Mer än i böcker och filmer, menar jag. Själv har jag varit ordentligt förkrossad en och annan gång men nog har det alltid funnits en stol/pall/bänk/säng inom bekvämt avstånd.
 
Nåja, men själva historien då? Ja, den innehåller delar för att skapa en intressant deckare (tydliga karaktärer, en galen mördare och ett sympatiskt mordoffer) men tyvärr stannar det där. Fram till sista sidan hoppades jag fortfarande på att något oväntat skulle hända, men tyvärr...
 
Historien är bitvis rejält blodig men jag blir ändå betydligt mer illa berörd av sexet, eller snarare sexpratet, än våldet. Är det meningen att männen ska framstå som vidriga eller är det ett olycksfall i arbetet? Jag försökte att läsa det med humor (tänk Bäckströms supersalami) men jag lyckades inte riktigt tyvärr.
 
När författaren envisas med att berätta hur saker ska uppfattas istället för att beskriva dem tröttnar jag lite. Om en polis beskrivs med ord som duktig och kompetent av författaren och inte av de andra karaktärerna, ja då får hon minsann vara helt jävla fantastisk! Tyvärr verkar poliserna i Röd vinterängel helt inkompetenta. När de svamlar runt på Wikipedia (!) efter att ha fått delar av vägskyltar serverade åker skämskudden fram. Till och med jag - som bara varit i Göteborg på semester - vet att Askim är en stadsdel i Göteborg. Och det tog mig två minuter att hitta rätt korsning via Google maps. Helt plötsligt känns det inte alls märkligt att två erfarna poliser inte har en suck om hur en rättspsykiatrisk undersökning fungerar.
 
 
Nja, det här var verkligen ingenting för mig. Gissningsvis kommer en uppföljare med Mimmis vidare äventyr, men tyvärr kommer jag inte att läsa den. Däremot önskar jag Birkeland Brandt all lycka med nästa projekt - man måste våga för att vinna.
 
 
 
 Adlibris

Lässtatus

Igår lyssnade jag klart på Nyckeln, tredje delen i Engelsfors-serien. Så bra! Boksammanfattning kommer i veckan. Nu har jag börjat på den omtalade Divergent som verkar riktigt lovande. Den här gången valde jag den engelska versionen, det var så länge sedan jag lyssnade på engelska en längre stund och det behövs nog för att inte rosta ihop fullkomligt...
Kämpar mig parallellt igenom Röd vinterängel som inte är fullt lika bra... Tyvärr kommer det att bli en utmaning att skriva den boksammanfattningen också.
 
 

Liten-sviten

Jag har köpt tre böcker ur Liten-sviten av Lotta Olsson till Lillprinsen: Liten, liten snälling, Bilen säger brum samt Här är stora näsan. De är jättefina med mysiga rim och fina bilder. Böckerna går varma här hemma och Lillprinsen försöker redan nu bläddra själv. Nu står även Alla kläder på på önskelistan...
 
 
 
Ur böckerna:
 
 
"Liten, liten snälling.
Dricka, dricka välling.
Leka, leka nallen.
Putta, putta pallen."

"Här är stora näsan: här!
Allra största nosen.
där är lilla näsan: där!
Lilla nyponrosen."
 
"Bilen säger Brum, brum brum.
Humlan säger Hum, hum, hum.
Klockan säger Rrrr!
Tigern säger Grrr!"
 
 
 
 

Den sanna historien om Pinocchios näsa - Leif G. W. Persson

Den här romanen är en ond saga för vuxna barn och om det inte hade varit för den siste tsaren av Ryssland, Nikolaj II, Englands premiärminister Sir Winston Churchill, Rysslands president Vladimir Putin och kriminalkommissarie Evert Bäckström vid Västerortspolisen i Stockholm, skulle det som den handlar om aldrig ha hänt. I den meningen är det en berättelse om det samlade och slutliga resultatet av de handlingar som fyra män genomför över en period på mer än hundra år.
Fyra män som aldrig träffade varandra, som förvisso levde sina liv i skilda världar, och där den äldste av dem blev mördad fyrtio år innan den yngste av dem ens var född. Och som så ofta förr, oavsett i vilket sällskap eller sammanhang som han nu har hamnat, är det också Evert Bäckström som kommer att sätta punkt för historien.
 
Saxat från Bokus
 
 
 
Evert Bäckström är en riktig antihjälte. En sliskig mansgris med uppblåst ego och betydligt lägre moral som samtidigt är en hyfsat vass utredare. Att han kallar sitt kön "supersalamin" sätter verkligen nivån och det tog ett tag innan jag kom överens med karaktären där Persson i princip samlat alla människors sämsta sidor. Bäckström passar perfekt in på beskrivningen "jag är inte homofob, jag hatar alla" och när jag slutade vilja slå honom på käften blev han riktigt underhållande.
Även resten av historien är väldigt underhållande. Själva polisutredningen av advokatmordet hamnar i skymundan för diverse andra historier som exempelvis en virrig grevinna, kriminella gäng, misshandel med hjälp av konstkatalog samt en frispråkig fågel med fler liv än en katt. Jag gillade för övrigt särskilt just den sanna historien om Pinocchios näsa som blev en egen historia i historien.
Även den här gången plöjde jag boken i talboksformat, något som gjorde att jag hakade upp mig på vissa uttryck mer än jag förmodligen skulle gjort om det varit en tryckt bok. Visst kan olika personer ha olika uttryck som de slänger sig med, men här var det några fraser som ständigt återkom från, som jag uppfattade det, olika personer. Några exempel är "kan man tänka sig", "jag hör vad du säger", "om ni nu undrar" samt "jag förstår hur du tänker".
 
Det var länge sedan jag läste Linda - som i Lindamordet så den kommer jag inte alls ihåg. Men efter att ha plöjt Den sanna historien om Pinocchios näsa tror jag att jag ska ta och läsa Bäckström-böckerna i rätt ordning.
 

Boksammanfattning november

Jag tänkte vara duktig och sammanfatta läsmånaderna också. Vi får väl se hur länge jag håller på med det, blir det bara 1-2 böcker per månad känns det inte lönt förstås.
 
Men här kommer i alla fall november!
 
 
Antal lästa...
Böcker totalt: 6
Ljudböcker: 5
E-böcker: 0
Låneböcker: 1
Nyköp (köpta inom två månader): 0
Recex: 0
Hyllvärmare (stått i hyllan längre än två år): 0
 
Lite mer info...
Manlig/kvinnlig författare: 5/2 (en bok är skriven av både en man och en kvinna)
Författarnationaliteter: Sverige (6)
Månadens bästa: 438 dagar av Johan Persson och Martin Schibbye
Månadens sämsta: Lyckliga gatan av Liza Marklund
 
 

Tre på tre - färdig!

Så har jag läst de sista bladen i [bubble], sista boken i tre-på-tre-utmaningen. Lite i sista minuten får man väl säga...
 
Boksammanfattningarna hittar ni här:
 
 

[bubble] - Anders de la Motte

Sex månader har gått och HP har fått ett uppdrag, ett sista uppdrag på mer än ett sätt. Under tiden gör Rebecca karriär inom i PayTags växande IT-imperium. Medan Stockholm ännu en gång rustar för prinsessbröllop hamnar syskonen allt mer på kollisionskurs och det blir svårare än någonsin att skilja vän från fiende. Om nu inte fienden är en vän? En nära vän.
[bubble] är en rykande aktuell thriller som handlar om hur vi mitt i den digitala övervakningen försöker bygga säkra bubblor, allt från bankfack till gigantiska serverhallar. Men små eller stora har alla typer av bubblor en sak gemensamt. Förr eller senare kommer de allihop att spricka...
 
Saxat från Bokus
 
 
Det är alltid svårt med uppföljare och särskilt med avslutande delar, men jag tycker att de la Motte levererar. Det är action och paranoia deluxe, precis som det ska vara i de här böckerna. Vem är vän, vem är fiende och när är Spelet egentligen slut? Visst fanns det ett par enkla självklarheter och lite osannolik tur men det kan jag ha överseende med. Böckerna är lättlästa samtidigt som de väcker frågor kring informationshantering och -säkerhet, en fråga som är aktuell och (förhoppningsvis) kommer att debatteras en bra stund framöver. De la Motte är bra på att skapa en lätt obehagskänsla - hur lurad är jag (vi) egentligen?
 
Se även
[geim]
[buzz]
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0